Livet som 3–barns mamma

Nu har lilla Elodie hunnit bli 2 månader. Helt otroligt vad tiden gått fort.

Dagarna rusar fram och ibland undrar jag vad jag egentligen gjort under dagen och hur det helt plötsligt kan vara dags att gå och lägga sig? Det går liksom i ett, du som är hemma med barn vet nog precis vad jag pratar om:-) Att jag dessutom har en del jobb att sköta i vårt företag samt 2 vilda småkillar att ta hand om gör det inte mindre hektiskt. Och ni vet allt det andra som tvätt, handling, städning, matlagning m.m. som ”äter” upp tiden. (Kan dock tipsa om att handla mat online, vi gör det ett par gånger i månaden och det är så smidigt.)
Elodie har dessutom haft lite ont i magen sedan hon var några veckor gammal. Collin hade kolik när han var nyfödd så vi känner igen mönstret även om det inte alls är lika ”illa” med lillan. Men det har ändå vart många vakna nätter och en hel del skrik och magknip. Sedan hon var 2 veckor gammal, och vi började märka att hon hade ont i magen emellanåt, har jag ändrat min kost och tagit bort all kål, bönor, linser, ärtor m.m. Äter heller inte lök eller vitlök och såklart inte mjölkprodukter (men det slutade jag ju med för 12 år sedan då jag ändrade kosten).
Men hon är världens ”enklaste” och mysigaste när hon inte har ont i magen. Då är hon så nöjd och tillfreds. Amningen fungerar hur bra som helst och har gjort från start och hon växer så det knakar, (väger 5 kg redan). Är också glad att det inte är någon svartsjuka från killarnas sida utan de är verkligen så galet stolta över henne och pussar och gosar med henne så fort tillfälle ges.

Men det är ju bara att inse att dygnet har inte så många timmar som jag skulle vilja att det har. Kan drömma om att få ta ett varmt bad, att i tystnad få äta min mat (som jag längtar efter snart igen består av en massa goda kålsorter, hummus och liknande), prata ostört med min kära man och att FÅ SOVA. Någon som känner igen sig?
Just nu känns det som om vi aldrig mer kommer kunna gå på bio, gå ut på date eller ha en lugn harmonisk dag … Men bara att inse att just nu är det intensivt. Jag försöker passa på att sova eller i alla fall vila en stund på förmiddagen om jag får till de dagar killarna är på förskola/skola.
Sen har jag ett STORT problem med mitt knä och ben, men det tar jag vid ett annat blogginlägg. Har läkartid i Göteborg snart så får reda på mer då hur jag ska gå vidare. Men det tär rätt mycket på mig att ha konstant ont och svårighet att gå.
Så sammanfattningsvis, just nu känner jag mig inte lika pigg, hurtig, fräsch och frisk som jag annars känner mig utan ganska sliten av naturliga skäl. Men när jag kollar på vår lilla prinsessa och på våra fina små killar blir jag alldeles varm i hjärtat. Oavsett hur jobbigt det är vissa dagar så är mina barn livets största gåva. Älskar dom så ….
Kram