Ett tufft händelserikt år

Nu är det ganska exakt 1 år sedan jag fick reda på att jag var gravid, lycka♥♥♥

Tiden har gått fort och nu så här 4 månader efter vår lilla älskling fötts känns det verkligen hur naturligt som helst att vara 2-barnsmamma och att vi är 4:a i familjen. Helt underbart!
Men oj ett sådant år, har verkligen varit 12 händelserika månader. Ett år som inte bara inneburit en dans på rosor … Först hade jag ju 9 månaders av illamående, eller blir väl 7,5 månader eller så eftersom det började i när jag var gravid i vecka 6.
Sen en förlust av två underbara människor. Förra våren dog min kära svärfar Bernt och också min ”låtsasmormor som jag kallade henne för” som alltid funnits där för oss och varit en i familjen sedan jag var liten.
Efter sommaren fick jag sedan något verkligen märkligt, små utslag eller märken på ena delen av huvudet i hårbotten som blödde. Till en början blödde utslagen inte så mycket men de växte sig större och under 3–4 månaders tid blödde det nästan varje dag. Då inte så att det räckte med lite papper utan vi pratar handdukar runt halsen för att fånga upp blodet… Ja hur konstigt som helst. När jag väl fick remiss och tid på hudkliniken efter det att Collin hade fötts så konstaterades det att jag hade en väldigt ovanlig sjukdom (typ 6 latinska krångliga namn) som egentligen förklarade ett symptom med ökad kärlbildning i samband med graviditet. I och för sig ingen farlig sjukdom och behandlingen skulle bestå av att antingen låta avlägsna alla utslag med hjälp av plastikoperation eller testa att frysa bort utslagen under 4 månaders tid. Jag valde inget av dessa alternativ utan fick istället hjälp av Ulf Kilman som är mitt alternativ till vanliga sjukvården:-) Efter 3 behandlingar har ju nu bara ett utslag kvar och de senaste 4 veckorna har det inte blött någonting alls.
Ja, vad har mer hänt. Anders bröt armen ett par veckor innan vår guldklimp Collin föddes. Kunde i och för sig vart mycket värre då han körde vält med sin nya mountainbike mitt ute i skogen alldeles själv stackarn …och i fredags råkade han ramla i vår trappa så att han bröt tån, hmmm …, otur.
Något som varit tufft är också att vår lilla underbara Collin har haft kolik. De första 2,5 månaderna var det väldigt väldigt lite sömn och mycket skrik. Hemskt att inte kunna trösta sitt barn oavsett vad man gör. Jag valde att gå igenom allt jag åt, såklart hade jag tagit bort kål, lök, bönor, starka kryddor m.m. från min kost så fort jag misstänkte kolik (och komjölksprodukter har jag ju inte ätit de senaste 10 åren!) men nu började jag också testa igenom allt från frukt, bär, grönsaker och annan mat. Blev veckor av ganska ensidig ”snäll” mat, gjorde ett schema och skrev typ upp allt jag åt, hur Collin skrek m.m. för att också hitta samband. Sen la jag successivt till och testade livsmedel igen. Nu när hans tarmar är ”färdigmogna” och fungerar bra igen så verkar det fungera hur bra som helst med de flesta grönsaker, frukter och bär! Kan t.ex. äta broccoli igen, jippie!
Ja, så nu har vi blivit av med både kolik och konstig sjukdom samt Anders arm är läkt (bara tån kvar alltså). Collin är numer en riktig solstråle, mår hur bra som helst, jollrar och skrattar glatt. Underbara ljud, speciellt efter att ha gått igenom en kolikperiod:-)

Våren är på G och min andra baby (den nya boken) är på tryck och jag kommer snart få den i mina händer! Säger bara WOW, magiskt:-) kan faktiskt inte fatta att den blivit till under det här händelserika året men så är fallet och jag är jättenöjd med resultatet.
10 april kommer den, min hyllning till grönsaker♥♥

Nu har jag bara en liten utmaning och det är mitt knä som började krångla för några veckor sedan, fick svar från magnetröntgen häromdagen att jag har en spricka i menisken. Så eventuellt blir det operation men jag ska ge det några veckor och se om jag med hjälp av fantastiskt duktiga Markus Greus och hans expertteam inom postural terapi kan stärka knät och avvakta operation. I det hela känns det ändå som en liten bagatell. Nu har knät det senaste dessutom blivit mycket bättre och jag kan till och med promenera. Yoga har jag tränat hela tiden och gjort de övningar jag kunnat. Bra för flöde och balans♥
Vissa dagar har varit tyngre än andra under det här året men över lag så har jag funnit mycket kraft och ork i all ny kunskap och de nya insikterna vi fått till oss de senaste åren via de ”3 principerna”. Insikter som gör att jag förstår att det som händer runt omkring mig inte behöver påverka hur jag mår. Att mina känslor helt kommer från mina egna tankar om det som pågår. Att tankar bara är tankar och att jag inte behöver vara ”rädd” för att varken känna mig ledsen, svag eller tillfälligt ur balans. För så fort vi slappnar av i nuet igen är vi tillbaka till att må bra och vårt inre välmående finns alltid där för oss. Som en skön grund i allt vi gör.
Ja det var en kort beskrivning på något otroligt kraftfullt. Värdefull kunskap som verkligen kan förändra livet utan att något egentligen är annorlunda mer än i ditt eget huvud!
Extra roligt att vi tar tillbaka Aaron Turner till Sverige, och nu Stockholm, den 4–5 april för att tillsammans med min man Anders utbilda oss i detta sätt att uppleva vår värld.
Har du inte bokat din plats på denna 2–dagars kurs så gör det! Lovar att det är värt både tid och pengar att delta. Du kan läsa mer om vårt event HÄR.
Oj, det här blev ett ovanligt långt blogginlägg men ville uppriktigt berätta om vad som pågått i mitt liv senaste året:-)
Nu känns det som att allt bara kan bli bättre och som sagt var jag verkligen njuter av min underbara familj, mina 3 goa killar som betyder allt för mig:-) Tack Anders, Vince & Collin för att ni förgyller mitt liv♥