Ibland undrar jag vad det är som har hänt med oss människor … Vi har gjort MAT och ÄTANDE, som är det mest naturliga som finns, till något oerhört komplext och för många människor svårt och ångestladdat. Jag möter och kommer i kontakt med många människor som ofta har ett problematiskt förhållande till mat. Sedan finns det ovanpå det massvis av människor som kanske inte tänker på det men som ändå har gjort mat och sin kosthållning till något  jobbigt och stressande. Det är lite som jag skriver om i min senaste bok, Grönsakskärlek.
Ett visst beteende kan vara både maniskt och lustfyllt. Vad är skillnaden? Jo, tankarna om själva beteendet. Hela vår upplevelse av det vi gör formas av våra tankar, som i sin tur genererar våra känslor. För att vara ännu mer tydlig, formas de av vilka av de tankar vi tänker som vi ger energi åt och tar på verkligt allvar. Att träna varje dag kan absolut vara ett maniskt beteende hos en person och samtidigt en underbar vana hos en annan. Att välja att äta raw food och en nyttig grön kost kan också det ses som maniskt hos vissa personer, medan det upplevs som en ren lyx och njutning för andra. Det är därför jag vill lyfta fram att den stora skillnaden är hur vi tänker om det vi upplever och gör.
Nya kostval behöver inte alls upplevas som någon uppoffring utan kan istället ses som en gåva till dig själv. Istället för upplevelsen att följa en strikt diet kan den nya maten du äter bli en ren njutning varje dag. Dessutom gör kroppen det lättare för dig genom att skapa ett större sug och längtan efter bra mat ju mer av den naturliga och alkaliska maten du äter. Det leder till en förändring av livsstilen snarare än ännu en tillfällig ”kur” eller att använda den senaste populärdieten som ett magiskt piller.
Jag vill förmedla matglädje, matlust och inspiration. Jag vill få mina klienter och de som rådfrågar mig och kost och hälsa att lära känna sina egna kroppar, att komma i kontakt med vad de behöver och hur de äter. Att de börjar återupptäcka den fantastiska kraft vi alla har inom oss som talar om att ja, nu är du lagom mätt, eller idag behöver jag mer/mindre mat och så vidare. Jag vill att de ska börja älska grönsaker och verkligen njuta av att lägga en större del växtbaserad kost på tallriken! Självklart kan vi alla behöva lite guidning i början, vad vi ska äta mer av, mindre av, hur ofta, ungefär hur stora portioner, hur vi slutar med exempelvis socker med mera.
Men någon stans på vägen har vi gjort mat till något väldigt komplicerat. Vi ska räkna kalorier, hur många timmar vi inte ska äta på, när vi ska äta, hur många gram protein vi ska inta efter träning, hur mycket kolhydrater det är i ett visst livsmedel m.m. Snacka om att det lätt kan bli matstress! Fast matstressen behöver såklart inte finnas där även om man nu skulle vilja räkna kalorier eller proteinintag så länge man ser att den stressen kommer från vårt egna huvud.

Men jag är tämligen ganska säker på att de förr i tiden inte satt och räknade kalorier, jämförde i GI-listor eller vägde sin mat … Varför kan vi inte bara äta mat som vi är skapta för att äta (naturlig hälsosam mat), njuta av vår mat och äta i lugn och ro? Det behöver faktiskt inte vara så mycket krångligare … Med rätt känsla och med inspiration kan man sedan fördjupa sig och förbättra sin kost allt efter som. När man drivs av inspiration och glädje och en vilja av att ge och unna sig sin kropp det bästa så blir allt så mycket enklare, (och ger bättre resultat dessutom!)
Jag hoppas att dessa rader fått dig att tänka till på hur du själv förhåller dig till mat? Har du en skön känsla till mat och ätande eller är det något som tynger dig? Försök i sådana fall att inte hamna för mycket i huvudet om kost, dieter och livsstil utan mer i känslan av hur du mår. Från stress till inspiration!
Mer av det som är bra så blir det automatiskt mindre av det som inte är så bra och så vidare.
Kände bara att jag ville skriva ett inlägg om det här, något jag tycker är både viktigt och ser som min vision att förmedla. En glädje och lust till en hälsosam livsstil.
Något du unnar dig för att må så bra som möjligt♥♥♥

Karin♥