Gör det du faktiskt kan!

Imorgon går jag in i min 37:e graviditetsvecka vilket innebär att det är nedräkning på allvar nu. Bebisen kan i stort sett komma när som helst, särskilt med tanke på att vår prins Vince kom 2 veckor tidigt. Men jag hoppas att den här bebisen vill stanna några veckor till i magen. Egentligen kanske jag borde vilja att den här graviditeten ska vara över med tanke på hur jag har mått …
Illamående från i stort sett början till slut med kanske 4-5 dagar på 8 månader där jag mått rätt bra. I övrigt konstant illamående och oftast även på nätterna vilket innebär väldigt lite och dåligt med sömn …
Magen för ett par månader sedan,

och magen idag,

Men något i mig älskar ändå att vara gravid, ha ett liv i magen som växer och som påverkas av vad jag äter, hur jag lever och hur jag mår. Det är en del av både mig och min man och ju vår alldeles nya familjemedlem. Känns så himla stort och magiskt.
För mig har det varit än mer magiskt och otroligt denna andra gång då jag liksom kan se på vår son som nu är 3,5 år hur han växt upp från en liten liten nyfödd bebis till en tämligen stor kille. (Han tycker i alla fall själv att han är stor:-) Snacka om livsskraft från ett litet embryo till en tänkande fungerande individ som jag älskar mest av allt i hela världen. Ja, större än så kan det knappast bli.
Här är Vince 1 månad och i pappas famn,

Jag väljer alltså att faktiskt se allt fantastiskt i graviditeten istället för att grotta ner mig i illamående och trötthet. (Vilket jag förstås gör vissa dagar eller stunder ändå) Men på det stora hela känner jag mig ändå väldigt privilegierad som förutom illamående och trötthet mår riktigt bra! Känner mig inte alls höggravid eller lider av andra graviditetskrämpor utan lever ganska som vanligt, myser med familjen, jobbar, leker med Vince och står på huvudet🙂
Det som är min personliga styrka både nu under graviditeten och även annars är att jag är väldigt bra på att faktiskt göra vad jag kan. Vad menar jag nu med det? Jo, att det faktiskt är ganska lätt att ”skylla” på saker som att jag hinner inte, mår illa, är trött m.m. för att inte få saker och ting gjorda som man vet att man faktiskt skulle må bra av att göra.
Men min intention är alltid att fokusera på allt jag faktiskt KAN göra istället för vad jag inte kan. Ta det här med träning som exempel, jag har gjort någon slags aktivitet varje dag hela graviditeten, behöver inte innebära världens kraftansträngning men i mitt fall har det inneburit ett yogapass, promenad, yinyoga, lättare styrketräning eller postural terapiövningar. Kan ni tänka er att lite varje dag faktiskt gör väldigt stor skillnad i långa loppet. Jag förespråkar mycket hellre lättare och regelbunden träning än hård och tuff träning mer sällan.
Ett exempel från idag, har sovit typ 2-3 timmar totalt i natt. Tränar alltid yoga på torsdagar kl 06.45. Ställde inte klockan utan resonerade som så att om jag somnar på morgonen så får jag sova vidare men eftersom jag inte kunde göra det och var rätt så pigg ändå vid 06 så valde jag att gå ner till yogan. Tänkte att jag gör i alla fall det jag kan och känner in vad som känns rätt, kanske handlar det om några solhälsningar, andningsövningar och ett par yinyogaövningar. Men när jag väl börjar så brukar det kännas bra och väldigt välgörande för kroppen så det blev hela mitt vanliga program ändå.
Efteråt kände jag mig piggare, att jag fått igång flödet i kroppen samt fått en härlig stunds träning med total närvaro och fokus på andningen. Skriver inte detta för att på något vis låtsat som att jag vore någon supermänniska utan för att det lilla faktiskt kan vara ganska enkelt. Som att göra det man för stunden KAN göra.
Har känt och känner av lite foglossning i bäckenet och har gjort det senaste tiden vilket innebär att jag inte kunnat gå mina långa promenader. Men det som har funkat är att gå 15-20 minuter så då har jag gjort det och känt in vad som känts bra och lagom för just mig.
För det är en annan viktig sak, inte bara när man är gravid utan alltid, att lyssna inåt och faktiskt bli mer lyhörd över sin egen kropps signaler. Hade hela min kropp skrikit NEJ när jag började yoga idag hade jag faktiskt lagt mig ner i avslappning i stället och avbrutit passet. Men min kropp sa JA, fortsätt, det här gör gott för dig.
Allt från vad man ska äta, hur stora portioner (ja, det varierar faktiskt från dag till dag), till när man behöver vila, köra på, komma ut och röra sig, ta en vilodag eller stanna upp och reflektera över vart man är på väg. Allt detta vet du egentligen innerst inne så länge du börjar lyssna.
Vänd fokus till vad du kan göra istället för att fokusera på vad som hindrar dig eller begränsar dig. Har du till exempel opererat ditt knä så är det lätt att fokusera på allt man inte kan göra eller bör göra för att knät ska läka. Men tänk istället på allt man faktiskt kan göra, som att träna coreövningar, stärka överkroppen med styrkeövningar och så vidare.
Är man sjuk ska man så klart inte gå och gymma men man kan göra lite stretchövningar kombinerat med andningsövningar hemma eller ta en lugnare promenad i friskluften.
Ja, det är helt otroligt vad man faktiskt kan komma på för förslag och ideér när man väl frågar sig och fokuserar på allt som faktiskt går och är möjligt.
Så vad skulle du kunna göra själv idag som du vet faktiskt vore bra för hela dig?
Ta en powernap mitt på dan? En promenad på lunchen? Anmäla dig till ett gruppträningspass för kvällen? Boka in en massage? Välja en stor sallad till lunch eller bjuda din familj på något riktigt gott och nyttigt ikväll?
Listan kan göras lång, det jag vill är att du stannar upp någon minut och tänker på allt du faktiskt skulle kunna göra just idag:-) Känn efter och gör sedan det enkla som du faktiskt KAN göra:-)
So long,